Arbetsmiljöverket skärper fokus

Publicerat den: hem

Arbetsmiljöverket skärper fokus på arbete på höjd efter ökning av allvarliga olyckor

Arbetsmiljöverket uppger att tillsynen av arbete på höjd kommer att intensifieras under det kommande året, efter en period där antalet allvarliga olyckor inom bygg- och fastighetsrelaterade yrken ökat. Myndigheten pekar särskilt på återkommande brister i planering, utbildning och ansvarsfördelning vid arbeten som utförs ovan mark.

– Det handlar ofta om rutinarbete som inte upplevs som riskfyllt, säger en inspektör vid Arbetsmiljöverket. Just därför tenderar säkerhetsmoment att prioriteras ned.

Enligt myndighetens statistik rör en betydande andel av olyckorna fall från stegar, ställningar och tak, där konsekvenserna ofta blir allvarliga även vid relativt låg höjd.

Tillfälliga uppdrag, permanenta risker

En återkommande iakttagelse i tillsynsärenden är att riskbedömningar brister vid kortare eller tillfälliga arbeten. Uppdrag som förväntas ta några timmar planeras inte alltid med samma noggrannhet som större projekt, trots att risknivån kan vara likvärdig.

– Många olyckor sker inte vid stora byggarbetsplatser, utan vid mindre uppdrag där man tror att det går snabbt och enkelt, säger inspektören.

Det kan handla om fastighetsrelaterade insatser, servicearbeten eller inspektioner där flera yrkesgrupper vistas på samma arbetsyta utan tydlig samordning.

Otydligt ansvar vid delade arbetsytor

Arbetsmiljöverket lyfter även fram problem kopplade till ansvarsfördelning när flera aktörer är involverade. I dessa fall är det inte alltid tydligt vem som bär det övergripande ansvaret för säkerheten.

– När olika företag arbetar parallellt blir det avgörande att någon faktiskt tar samordningsansvar, säger myndigheten.

I flera utredningar har det framkommit att säkerhetsrutiner funnits på papper, men inte varit anpassade till den faktiska arbetsplatsen. Det gäller oavsett om arbetet utförts av större entreprenörer eller mindre specialistfirmor, exempelvis inom taknära yrken där både service och montage förekommer.

Brist på utbildning återkommer i olycksutredningar

Utbildningsnivå och erfarenhet pekas ut som avgörande faktorer i många olycksfall. Arbetsmiljöverket konstaterar att nyanställda, inhyrd personal och underentreprenörer är överrepresenterade i statistiken.

– Det räcker inte att ha generell yrkeskompetens. Arbete på höjd kräver specifik kunskap om risker, utrustning och arbetsmetodik, säger inspektören.

Här pekar branschen själv på behovet av tydligare krav och bättre uppföljning. Flera arbetsgivare efterfrågar också mer branschspecifik vägledning snarare än generella föreskrifter.

Fastighetsägare påverkas indirekt

Även fastighetsägare påverkas av utvecklingen, trots att de inte alltid är direkt involverade i det praktiska arbetet. Vid olyckor kan frågor om beställaransvar, upphandling och kontroll bli aktuella i efterhand.

– Många fastighetsägare är inte medvetna om vilket ansvar de faktiskt har när arbete utförs på deras byggnader, säger en juridisk rådgivare med inriktning mot arbetsmiljörätt.

Hon menar att tydligare kravställning redan vid beställning av tjänster kan minska både risker och framtida tvister. Det gäller oavsett om det rör sig om större entreprenader eller mer avgränsade insatser som ibland upphandlas lokalt, exempelvis tjänster kopplade till taktvätt kungsbacka eller andra höjdrelaterade arbeten.

Lokala aktörer lyfts fram i tillsynsarbetet

I samband med den utökade tillsynen uppger Arbetsmiljöverket att man kommer att lägga större vikt vid lokala förhållanden och etablerade arbetsmönster. Det innebär att företag med lång erfarenhet i regionen ofta har bättre förutsättningar att uppfylla kraven, eftersom de är vana vid både miljö och regelverk.

– Lokal kännedom och etablerade rutiner gör stor skillnad när det gäller säkerhet, säger inspektören.

I storstadsregioner, där många aktörer verkar parallellt, blir detta särskilt tydligt. I Göteborgsområdet nämns exempelvis erfarna takläggare göteborg som en yrkesgrupp där arbetsmiljöfrågor ofta är integrerade i det dagliga arbetet, just på grund av den riskbild som arbetet innebär.

Skärpta krav väntas framöver

Arbetsmiljöverket utesluter inte att ytterligare föreskrifter kan bli aktuella om olycksutvecklingen inte vänder. Samtidigt betonas att regelverk i sig inte räcker.

– Säkerhet skapas inte av dokument, utan av beteenden, säger inspektören.

Myndigheten hoppas att den ökade uppmärksamheten ska leda till bättre planering, tydligare ansvar och ökad medvetenhet hos både arbetsgivare och beställare.

Ett område som inte tillåter slarv

Arbete på höjd förblir ett av de mest riskfyllda momenten inom bygg- och fastighetssektorn. Trots tekniska hjälpmedel och tydliga regler fortsätter olyckor att inträffa, ofta i situationer …

Bokföring, redovisning och compliance

Publicerat den: Ekonomi

Bokföring, redovisning och compliance – tre begrepp företag ofta blandar ihop

I många företag används begreppen bokföring, redovisning och compliance som om de vore utbytbara. I praktiken beskriver de tre olika nivåer av ekonomiskt ansvar, med tydliga juridiska och affärsmässiga skillnader. Att inte förstå var gränserna går kan leda till allt från ineffektiv styrning till faktiska lagbrott.

Skillnaderna blir särskilt viktiga i takt med att företag växer, får externa intressenter eller börjar verka i mer reglerade miljöer.

Bokföring – registreringen av det som redan hänt

Bokföring är den mest grundläggande nivån. Det handlar om att löpande registrera affärshändelser: fakturor, betalningar, löner, inköp och andra ekonomiska transaktioner. Bokföringen styrs i huvudsak av bokföringslagen och ska ge ett korrekt och spårbart underlag för företagets ekonomi.

I praktiken innebär bokföring:

  • att varje affärshändelse dokumenteras
  • att underlag sparas i rätt form och tid
  • att transaktioner bokas på rätt konto

Bokföring svarar på frågan: vad har hänt?

Det är fullt möjligt att ha korrekt bokföring och ändå fatta dåliga affärsbeslut. Bokföringen i sig analyserar ingenting – den registrerar.

I mindre företag sköts bokföringen ofta internt eller med hjälp av digitala system. När komplexiteten ökar väljer många att ta hjälp externt, exempelvis via en redovisningsbyrå växjö, för att säkerställa att grunden blir korrekt redan från början.

Redovisning – tolkningen och sammanhanget

Redovisning är nästa nivå. Här används bokföringsdatan för att skapa struktur, förståelse och beslutsunderlag. Redovisning handlar inte bara om att sammanställa siffror, utan om att tolka dem enligt lagar, normer och praxis.

Redovisning omfattar bland annat:

  • bokslut och årsredovisning
  • periodiseringar och avstämningar
  • moms- och skatteredovisning
  • analys av resultat och balans

Redovisning svarar på frågan: vad betyder det som hänt?

Det är här juridiska bedömningar börjar spela roll. Hur ska intäkter periodiseras? När uppstår en skuld? Hur ska tillgångar värderas? Två företag med identisk bokföring kan få olika redovisningsmässiga utfall beroende på val och tolkningar.

I företag med fler affärsflöden, internationella kunder eller komplex moms blir redovisningen snabbt mer avancerad. Då efterfrågas ofta specialistkompetens inom redovisning helsingborg, där redovisningen inte bara blir korrekt, utan också konsekvent över tid.

Compliance – efterlevnad bortom siffrorna

Compliance är den nivå som flest företag underskattar – tills den blir ett problem. Det handlar om att säkerställa att företaget följer alla tillämpliga lagar, regler och externa krav, inte bara inom redovisning utan även i angränsande områden.

Compliance omfattar exempelvis:

  • skatte- och momsregler
  • dokumentationskrav
  • rapporteringsskyldigheter
  • interna kontroller och processer

Compliance svarar på frågan: har vi gjort rätt – och kan vi bevisa det?

Ett företag kan ha korrekt bokföring och korrekt redovisning, men ändå brista i compliance. Ett vanligt exempel är när beslut fattas korrekt i sak, men utan dokumentation. Vid en granskning räcker det inte att ”ha gjort rätt” – det måste gå att visa hur och varför.

I takt med att tillsynsmyndigheter blir mer datadrivna och revisioner mer detaljerade blir compliance en strategisk fråga, inte bara en juridisk.

Varför sammanblandning är riskfylld

När bokföring, redovisning och compliance blandas ihop uppstår ofta organisatoriska glapp. Företag tror att ansvaret ligger ”hos ekonomin”, utan att definiera vem som ansvarar för vad.

Vanliga konsekvenser:

  • bokföring sköts korrekt, men redovisningen saknar analys
  • redovisningen är korrekt, men compliance brister
  • beslut tas utan att konsekvenserna dokumenteras

Detta blir särskilt tydligt vid:

  • skatterevisioner
  • ägarförändringar
  • finansieringsrundor
  • bolagsförsäljningar

Plötsligt räcker det inte med att siffrorna stämmer – processen bakom dem granskas.

Olika behov i olika faser

Vilken nivå som är mest kritisk beror på företagets fas:

  • Tidigt bolag: fokus på korrekt bokföring
  • Växande bolag: ökat behov av redovisning och analys
  • Etablerat bolag: compliance blir avgörande

Företag som vuxit snabbt märker ofta att strukturer som fungerade tidigare inte längre räcker. Då krävs tydligare ansvarsfördelning och mer formaliserade processer.

I större regioner med hög affärsaktivitet väljer många att samla detta hos en etablerad redovisningsbyrå göteborg, där bokföring, redovisning och compliance ses som sammanhängande men separata funktioner.

Slutsats

Bokföring, redovisning och compliance är inte tre ord för samma sak …

Det är nästan pinsamt hur mycket bättre det känns

Publicerat den: Arbetsplats och företag

Det finns en särskild sorts trygghet i saker som “alltid har funkat”.

Du vet – den där dieselmaskinen som startar även när det är snöblandat regn och du redan är sen. Det där arbetsfordonet som låter som ett mindre kraftverk men som ändå har gjort sitt jobb i åratal. Man vänjer sig. Man bygger rutiner kring det. Man accepterar oljelukt, buller och småfix som om det vore en naturlag.

Men ibland händer något.

Man provar något nytt… och inser att man har levt med onödigt krångel.

Och det är precis så det blir när man kliver över till el.

Det är nästan pinsamt hur mycket bättre det känns

Första gången man kör ett eldrivet arbetsfordon är det som att komma in i en ny värld – fast det är samma arbete, samma plats, samma uppdrag.

Skillnaden är bara att allt blir… lugnare.

Det finns inget “nu ska vi väcka motorn”.
Inget brummande som ligger och gnager i bakgrunden.
Inga ryck, inga vibrationer som gör att man blir trött snabbare än man behöver.

Du kör. Det fungerar. Punkt.

Och plötsligt börjar man undra varför man kämpat så länge med motsatsen.

Tystnaden är lyx – men också ett arbetsredskap

Det är lätt att tro att “tyst” bara är en bonus. Något som låter trevligt i en broschyr.

Men i praktiken är det ett av de starkaste skälen att välja el.

När du jobbar i ett bostadsområde, en innergård, en park eller vid en skola så är buller en ständig faktor. Det blir klagomål, irritation och en känsla av att jobbet “tar plats” mer än det borde.

Med el får du en annan typ av närvaro.

Du gör jobbet utan att störa.
Du rör dig smidigt.
Du är där – men du tar inte över hela miljön.

Det är professionellt. Och det märks.

Avgaser är ett sådant där “vi har bara vant oss”-problem

Jag tycker att det här är intressant: vi har i många år accepterat avgaser som en del av arbetsvardagen.

Att stå i dem. Känna dem. Lukta dem.
Att köra i garage, intill byggnader eller nära människor och tänka att “så är det bara”.

Men när du väl kör el och slipper allt det där, då blir det väldigt tydligt:

Det var aldrig normalt. Vi bara stod ut.

El ger dig noll utsläpp på plats. Det är bättre arbetsmiljö för personalen och mer respektfullt mot omgivningen – särskilt i känsliga miljöer.

Det verkliga guldet: mindre service, mindre stillestånd

Om man ska vara helt ärlig är det här den punkt som ofta gör att el vinner på riktigt.

Ett arbetsfordon ska inte vara ett projekt.
Det ska vara ett verktyg.

Med fossil drift följer alltid saker som tar tid:

  • serviceintervaller
  • motorrelaterade problem
  • avgassystem som kan strula
  • småfel som blir stora när du minst behöver det

El innebär färre rörliga delar. Färre moment. Mindre underhåll.

Och det betyder en sak i vardagen:

Mer drift. Mindre strul.

Det är en vinst som är svår att överskatta.

El är överlägset där arbetslivet faktiskt pågår

Det finns en bild av att arbetsfordon ska “orka långt”. Men de flesta arbetsfordon lever inte sina liv på långa sträckor i hög fart.

De lever här:

  • på gårdar
  • i stadsmiljö
  • runt fastigheter
  • på industriområden
  • i parker och trånga passager
  • där du stannar ofta och lastar om mycket

Och just där är el inte bara bra – det är ofta bättre på allt.

Direkt respons. Jämn kraft. Smidigare körning. Tystare drift.

Det är som att eldrift är byggt för arbetsvardag.

Och så var det ekonomin – den som alltid får sista ordet

Jag brukar säga att man kan tycka vad man vill om teknik och trender.

Men till slut är det kalkylen som bestämmer.

El blir ofta billigare över tid eftersom du får:

  • lägre energikostnad
  • mindre servicekostnad
  • färre driftstopp
  • bättre totalekonomi (TCO)

Det är inte “bara miljö”. Det är affärsmässigt.

Och när något är både smartare och bättre… då blir valet …

Mellan idé och bolag

Publicerat den: Ekonomi

Mellan idé och bolag – där de flesta startups faktiskt befinner sig

Berättelsen om startups är ofta extremt förenklad. Antingen är man “i idéstadiet” eller så är man ett bolag med organisationsnummer, investerare och tillväxtplan. I verkligheten sker det mesta någonstans däremellan. Det är där majoriteten av nya företagare befinner sig – i ett gränsland som sällan beskrivs men som är avgörande för om något alls blir av.

Det är i den fasen beslut tas som sällan syns i pitchdeckar eller artiklar om entreprenörskap. Små, praktiska beslut som avgör om man vågar ta nästa steg eller inte.

Startup som tillstånd, inte bolagsform

Allt fler pratar i dag om startup som ett arbetssätt snarare än en juridisk konstruktion. Det handlar om att testa, justera och lära sig snabbt. Det innebär också att många idéer aldrig borde bli bolag – åtminstone inte direkt.

Problemet är att vår bild av företagande fortfarande är binär. Antingen “har man företag” eller så har man det inte. Men i praktiken är vägen dit sällan rak. Den består av uppdrag, samarbeten, testkunder och halvfärdiga affärsmodeller.

Det är också här många fastnar. Inte för att idén är dålig, utan för att steget från tanke till första faktiska affär känns oproportionerligt stort.

Det osynliga tröskelproblemet

När man pratar med personer som driver eller har drivit startups återkommer samma sak: det var inte produkten som var svårast, utan administrationen runt omkring. Inte i mängd, utan i ansvar.

Att registrera bolag, sätta sig in i skatter, bokföring och formella krav innebär ett mentalt skifte. Från att “utforska” till att “förpliktiga sig”. För många kommer det för tidigt.

Det leder till två vanliga utfall:

  • man startar bolag för tidigt och lägger mer energi på struktur än på affär
  • man väntar för länge och tappar momentum

Båda är lika vanliga – och lika kostsamma.

När arbetet kommer före företaget

I praktiken börjar många startups bakvänt. Arbetet finns innan företaget gör det. En utvecklare som får sitt första uppdrag. En designer som säljer sin första lösning. En konsult som testkör en nisch.

I det läget är frågan sällan “hur bygger vi bolag?”, utan snarare “hur tar vi betalt utan att låsa in oss i något vi inte är redo för?”. Det är här många upptäcker möjligheten att fakturera som frilansare som ett sätt att hålla affären rörlig medan man fortfarande testar riktning, prissättning och efterfrågan.

Inte som slutlösning, utan som en övergång.

Friheten i att inte veta ännu

En av de mest underskattade resurserna i tidigt företagande är osäkerhet. Att inte veta exakt vad man bygger, vem kunden är eller hur affären ska se ut. I startup-världen hyllas ofta tydliga visioner, men i praktiken är det ofta flexibilitet som avgör överlevnad.

Att kunna säga ja till ett uppdrag utan att samtidigt behöva säga ja till en full bolagsstruktur kan vara avgörande. Det gör det möjligt att:

  • testa flera affärsspår parallellt
  • ändra riktning utan administrativa kostnader
  • samla erfarenhet innan man formaliserar något

För många är det just den friheten som gör att projektet överlever de första månaderna.

När struktur blir nödvändig

Förr eller senare förändras dock spelplanen. Intäkter blir återkommande. Kunder ställer andra krav. Samarbeten kräver tydligare ansvar. Då blir bolag inte längre ett hinder, utan ett verktyg.

Skillnaden är timing.

De startups som klarar övergången bäst är ofta de som låtit affären mogna innan strukturen låstes fast. De har sett vilka kunder som faktiskt betalar, vilka tjänster som bär och vilka som bara var antaganden.

I de fallen blir bolagsbildning ett naturligt nästa steg, inte ett hopp ut i det okända.

Startup-myten och vardagen

Mycket av det vi läser om startups handlar om extremfall: snabb tillväxt, riskkapital, exits. Men den stora massan av nya företag rör sig långsammare, mer trevande och ofta parallellt med andra inkomster.

Det är inget misslyckande. Det är hur företagande faktiskt ser ut för de flesta.

Den som förstår det tidigt slipper jämföra sig med fel berättelser – och kan …

Pattern Design in Fashion

Publicerat den: Ekonomi

Pattern Design in Fashion: Where Art Meets Wearability

Pattern design has long been one of the most expressive and transformative elements in fashion. From delicate florals to bold geometrics, patterns have the power to define collections, communicate brand identity, and influence how garments are perceived and worn. In a world where clothing is not only functional but also deeply personal, pattern design sits at the intersection of art, culture, and commerce.

At its core, pattern design refers to the creation of repeated or strategically placed visual motifs applied to textiles. These motifs can be printed, woven, embroidered, or digitally rendered, and they play a crucial role in shaping the final look and feel of a garment. While a silhouette determines structure, patterns bring emotion, storytelling, and depth.

A Brief History of Pattern Design in Clothing

Patterns in clothing date back thousands of years. Ancient civilizations used patterns to signify status, tribe, or profession. In Egypt, linen garments were often decorated with symbolic motifs, while in Asia, intricate patterns in silk communicated wealth and rank. As textile production evolved, so did the complexity and accessibility of patterns.

The Industrial Revolution marked a turning point, enabling mass production of patterned fabrics. Later, the 20th century saw pattern design become a key tool for fashion innovation. Designers like Emilio Pucci, William Morris, and later brands such as Marimekko and Missoni demonstrated how patterns could become a signature in themselves, instantly recognizable and commercially powerful.

The Role of Pattern Design in Modern Fashion

Today, pattern design is more relevant than ever. In an oversaturated market, brands rely on strong visual identities to stand out. Patterns help achieve this by creating consistency across collections while still allowing room for experimentation.

A well-designed pattern can:

  • Strengthen brand recognition
  • Elevate basic silhouettes
  • Influence perceived quality and value
  • Appeal to specific target audiences
  • Extend easily across products and categories

With advancements in digital tools, designers now have greater freedom to experiment with scale, color, and repetition. Digital printing has also made it easier to produce small runs, encouraging creativity while reducing waste.

In the middle of the creative process, many fashion brands collaborate with specialized studios to develop unique prints and surface designs. Working with experts in pattern design allows brands to access trend-driven yet timeless patterns that align with their identity and commercial goals.

Balancing Creativity and Commerciality

One of the biggest challenges in pattern design for clothing is balancing artistic expression with wearability. A pattern may look stunning on screen but fail on a finished garment if scale, placement, or color is off. Successful pattern designers understand how motifs interact with the human body, garment construction, and fabric behavior.

For example, large-scale patterns can be striking but may overwhelm certain silhouettes, while smaller repeats often feel more versatile and commercial. Color choice is equally critical; trends matter, but longevity and brand alignment matter more.

This balance is especially important for brands operating at scale. A pattern must not only look good but also sell, season after season.

Sustainability and Pattern Design

Sustainability has become a defining factor in modern fashion, and pattern design plays an important role here as well. Thoughtful pattern placement can reduce fabric waste, while timeless designs can extend a garment’s lifespan. Designers are increasingly moving away from trend-only prints toward patterns that feel enduring and adaptable.

Digital pattern design also reduces the need for physical sampling, cutting down on material waste and speeding up the design process. In this way, pattern design is not just an aesthetic choice, but a strategic one.

Trends Shaping the Future of Pattern Design

While trends come and go, certain movements continue to influence pattern design in clothing:

  • Nature-inspired motifs reflecting a desire for calm and connection
  • Abstract and artistic prints that blur the line between fashion and fine art
  • Heritage patterns reinterpreted in modern colorways
  • Maximalism, where bold patterns are layered and mixed
  • Minimal repeats
…

ROT-arbeten 2025 vs 2026

Publicerat den: Badrumsrenovering , Ekonomi

ROT-arbeten 2025 vs 2026 – vad kan vi faktiskt förvänta oss?

ROT-avdraget har länge varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom renoveringar i svenska hem. Men efter några skakiga år med inflation, höga räntor och osäker konjunktur börjar många ställa samma fråga:

Är det bättre att renovera 2025 – eller vänta till 2026?

Jag har tittat närmare på hur marknaden rör sig just nu, hur hushållen tänker och hur etablerade aktörer som RenoveraNu ser på utvecklingen framåt. Det här är ingen spåkula – men en rimlig prognos baserad på beteenden, efterfrågan och signaler i branschen.

2025: Året då ROT blir ett trygghetsval

2025 ser ut att bli ett år där många inte renoverar för att de vill – utan för att de behöver.

Efter flera år av uppskjutna projekt börjar verkligheten komma ikapp:

  • Tätskikt som passerat sin livslängd
  • Badrum från tidigt 2000-tal som inte längre håller måttet
  • Försäkringskrav som blir allt striktare

ROT-avdraget fungerar här som en trygghetsventil. Det sänker tröskeln till att ta tag i nödvändiga åtgärder, särskilt i tekniskt känsliga utrymmen som badrum.

Min bedömning är att badrumsrenoveringar kommer vara bland de absolut vanligaste ROT-projekten under 2025 – inte minst för att de:

  • är svåra att skjuta upp
  • påverkar hela bostadens värde
  • ofta måste göras fackmässigt

För den som står inför ett badrumsprojekt är det därför rimligt att agera snarare än att vänta. Många väljer just nu att läsa på ordentligt innan beslut – till exempel via guider om badrumsrenovering.

Prisläget 2025: Stabilt, men selektivt

En viktig signal inför 2025 är att:

  • Efterfrågan finns
  • Men kunder är betydligt mer pålästa och prismedvetna

Det gynnar seriösa aktörer med tydliga processer och dokumentation. RenoveraNu är ett bra exempel på ett bolag som redan är anpassat för detta klimat – där transparens, fasta priser och korrekt utförande väger tyngre än snabba kampanjer.

Prognos:

  • Färre “impulsrenoveringar”
  • Fler genomtänkta ROT-projekt
  • Större fokus på helhet och kvalitet

2026: När renovering blir ett livsstilsval igen

Om 2025 är trygghetens år, så pekar mycket på att 2026 blir året då renovering återigen drivs av vilja – inte bara behov.

Förutsatt att:

  • Ränteläget fortsätter stabiliseras
  • Hushållens framtidstro stärks
  • Bostadsmarknaden rör på sig igen

…så kommer ROT-arbeten i högre grad handla om:

  • Standardhöjning
  • Komfort
  • Estetik och funktion i vardagen

Här ser vi ofta större, mer genomarbetade projekt – där badrum, tvättstuga och kök planeras som helheter snarare än isolerade insatser.

Skillnaden i kundbeteende: 2025 vs 2026

2025-kunden:

  • Vill minimera risk
  • Prioriterar funktion före design
  • Söker trygg, erfaren entreprenör
  • Gör ofta ett projekt åt gången

2026-kunden:

  • Tänker långsiktigt och strategiskt
  • Kombinerar flera ROT-arbeten
  • Är mer öppen för uppgraderingar
  • Ser renovering som investering + livskvalitet

Det här är en viktig skillnad – både för kunder och för företag i branschen.

Vad betyder detta för dig som funderar på badrum?

Min tydliga slutsats är denna:

  • Behöver du renovera?
    Då är 2025 ett utmärkt år att göra det med ROT, innan trycket ökar ytterligare.
  • Vill du renovera för att höja standarden?
    Då kan 2026 innebära fler valmöjligheter – men också större konkurrens om bra hantverkare.

Oavsett år är badrum ett av de mest kritiska utrymmena att göra rätt från början. Det är också därför många väljer att utgå från etablerade aktörer som RenoveraNu, där erfarenhet och struktur är lika viktiga som slutresultatet.

Sammanfattning – min prognos i korthet

  • 2025:
    ROT drivs av behov, säkerhet och teknisk nödvändighet
    Badrumsrenoveringar dominerar
  • 2026:
    ROT drivs av utveckling, komfort och livsstil
    Fler kombinerade renoveringsprojekt

Ett är dock oförändrat:
Ett korrekt utfört badrum är aldrig en dålig investering – oavsett konjunktur.

Och det är kanske den tryggaste prognosen av alla.…

Tillväxt som håller – när redovisningen blir en motor

Publicerat den: Ekonomi

Tillväxt beskrivs ofta som ett mål i sig. Fler kunder, högre omsättning och större marknadsandelar ses som tecken på framgång. Samtidigt vet många företag att tillväxt också kan skapa stress, otydlighet och ekonomiska problem om den inte är kontrollerad. Just därför spelar redovisningen en avgörande roll när ett företag går från stabil drift till aktiv expansion.

I ett växande bolag förändras tempot snabbt. Affärer kommer tätare, kostnader ökar och organisationen blir mer komplex. Det som tidigare kunde skötas med enkla rutiner kräver plötsligt struktur och framförhållning. Redovisningsbyrå Stockholm blir då inte bara ett sätt att rapportera det som redan hänt, utan ett verktyg för att styra utvecklingen i rätt riktning.

En vanlig fallgrop vid tillväxt är att omsättningen ökar snabbare än lönsamheten. Företaget säljer mer, men marginalerna krymper. Utan tydlig uppföljning kan detta pågå länge innan det upptäcks. Med löpande redovisning och analys går det däremot att se tidiga signaler. Vilka affärer bidrar mest till resultatet? Vilka kostnader växer snabbast? Var finns flaskhalsarna? När dessa frågor besvaras med fakta blir tillväxten mer hållbar.

Kassaflödet är ett annat område där redovisningen får stor betydelse. I expansiva faser binder verksamheten ofta mer kapital. Lager byggs upp, fler fakturor skickas och betalningstider kan bli längre. Ett företag kan visa vinst på papperet men ändå ha ont om likvida medel. Genom att arbeta aktivt med kassaflödesanalyser och prognoser skapas bättre kontroll. Det gör att tillväxten kan planeras istället för att bli en överraskning.

Redovisningen spelar också en viktig roll vid investeringar. Expansion kräver ofta satsningar i form av personal, system, marknadsföring eller utrustning. Utan tydliga ekonomiska underlag blir dessa beslut mer riskfyllda. Med hjälp av redovisning och ekonomisk analys går det att bedöma hur investeringar påverkar resultat och likviditet över tid. Det ger ett tryggare beslutsunderlag och minskar risken för att växa för snabbt eller på fel sätt.

När organisationen växer förändras även kraven på rapportering. Interna beslutsfattare, externa finansiärer och samarbetspartners vill ofta ha tydligare och mer regelbunden uppföljning. Här fungerar redovisningen som ett gemensamt språk. Genom strukturerade rapporter blir det lättare att kommunicera hur verksamheten utvecklas, både internt och externt.

Digitala redovisningslösningar har gjort detta arbete mer tillgängligt. I dag kan företag följa nyckeltal i realtid, analysera trender och agera snabbare. Det skapar en mer dynamisk tillväxtprocess där justeringar kan göras löpande. Redovisningen blir då ett stöd för affären, inte en eftersläpande rapport.

Tillväxt påverkar även riskbilden. Fler anställda, fler kunder och större affärer innebär fler juridiska och ekonomiska åtaganden. Fel i redovisning, moms eller skatter kan få större konsekvenser när volymerna ökar. Genom strukturerade rutiner och professionell hantering minskar risken för kostsamma misstag. Det skapar stabilitet och förtroende, både internt och gentemot omvärlden.

En annan aspekt är skalbarhet. Företag som växer snabbt behöver system och processer som klarar ökade volymer utan att bli ineffektiva. Redovisningen är en central del av detta. När rutinerna är rätt uppbyggda från början kan verksamheten växa utan att administrationen exploderar. Det sparar både tid och resurser, och gör tillväxten mer kontrollerbar.

Tillväxt handlar i slutändan om balans. Mellan ambition och kontroll, mellan tempo och struktur. Redovisningen bidrar till att skapa den balansen. Den gör det möjligt att se helheten, förstå konsekvenser och fatta beslut som är förankrade i verkligheten. Företag som använder redovisningen aktivt har ofta bättre förutsättningar att växa långsiktigt, utan att tumma på stabilitet eller lönsamhet.

När redovisningsbyrå Göteborg får ta plats som ett styrverktyg förändras synen på tillväxt. Den blir inte längre något som bara mäts i siffror, utan något som planeras, följs upp och justeras över tid. Det är där hållbar tillväxt uppstår, i samspelet mellan affär, struktur och ekonomisk insikt.…

Vårt nyttjande av våra hem förändras över tid

Publicerat den: hem

Det börjar ofta med något litet. En känsla av att något inte riktigt stämmer. Det kan vara en dörr som kärvar, ett rum som känns trängre än det borde, eller en detalj som plötsligt fångar blicken – ett slitet golv, en vägg som sett bättre dagar. För de flesta av oss är hemmet en självklar plats, ett utrymme vi tar för givet tills vardagen förändras och kraven ställs i ett nytt ljus.

Det här är en berättelse om hur livet, ibland oväntat, förändrar hur vi använder våra hem – och hur dessa förändringar kan leda till att behovet av att se över boendemiljön gör sig påmint.

När distansarbete blev verklighet för många under de senaste åren, sattes plötsligt hemmets funktionalitet på prov. Det som tidigare fungerat som en plats för vila och avkoppling skulle nu även rymma arbetsplats, skola och ibland även motionsrum. Det var då många började se sina hem på ett nytt sätt. Det som tidigare inte varit ett problem blev snabbt ett hinder – ljusinsläpp, förvaring, ljudisolering, ergonomi. Frågor som sällan var aktuella blev plötsligt centrala.

En av våra läsare delade nyligen sin upplevelse av att helt oväntat behöva ta hand om sin gamla barndomsvilla efter en förälders bortgång. Huset stod där, välbekant men ändå främmande. Det var inte bara en plats full av minnen, utan också ett hem som inte längre var anpassat för dagens behov. Isoleringen var bristfällig, köket trångt och eldragningarna utdaterade. Vardagen ställde nya krav, och plötsligt blev det tydligt att hemmet, för att verkligen kunna användas som det var tänkt, krävde en hel del arbete – inklusive en relining Haninge.

Det är inte ovanligt att sådana insikter kommer först när livsomständigheterna ändras. När ett barn flyttar hemifrån, när en familj växer, eller när en livspartner går bort. Plötsligt förändras dynamiken i bostaden, och behoven följer med. Ett extra rum kanske kan bli arbetsrum, men då behövs bättre ventilation. Ett badrum som tidigare dög kanske nu är otillräckligt. Funktionalitet väger tyngre än nostalgi, och i takt med att insikten mognar, växer också tanken på att förändring är nödvändig.

Samhället i stort påverkar också hur vi ser på våra hem. Energipriser som varierar kraftigt, ökade krav på hållbarhet och miljömässigt ansvar – det är faktorer som påverkar beslut i hemmet. Många börjar se över sina bostäder med nya ögon: hur mycket värme som sipprar ut genom gamla fönster, hur ineffektiva gamla vitvaror är, eller hur ventilationen fungerar. Det handlar inte alltid om stora, genomgripande förändringar – ibland räcker det med små åtgärder för att göra stor skillnad. Men ofta visar det sig att en grundligare översyn är nödvändig.

Det finns förstås också de som helt enkelt vill förnya sig själva genom att förnya sin omgivning. En ny fas i livet kan ge energi till att ta tag i sådant som länge skjutits upp. En vägg som skulle målas om. Ett golv som sett sina bästa dagar. Ett kök där skåpluckorna knappt går att stänga. Det handlar inte bara om estetik, utan om funktion och trivsel.

Att renovera sitt hem är sällan en enkel process. Det kräver planering, resurser och tid. Men det kan också vara ett sätt att ta kontroll över sin situation. Att forma sitt livsutrymme så att det passar den vardag man faktiskt lever – inte den vardag man levde för fem, tio eller trettio år sedan.

Vi på redaktionen ser hur ofta hemmet blir en spegel av det liv som levs där, särskilt efter en rörinspektion Uppsala. När livssituationer förändras, förändras ofta också hemmet – eller så borde det åtminstone göra det. För ett hem är inte bara ett tak över huvudet, det är en plats där liv pågår, varje dag. Och ibland kräver livet att vi ser över hur vi bor.

Oavsett om förändringen kommer av glädje, sorg, behov eller insikt så är det tydligt: hemmet måste kunna följa med. Och ibland är det just då – mitt …

Jurudik och vardagsproblem

Publicerat den: hem

Ibland är det inte de stora rättsfallen eller affärsavtalen som definierar en jurists vardag, utan de små, oväntade situationerna som dyker upp i människors liv. Ett brev som skapar oro, en grannes fråga om en häck eller ett arv som måste delas – plötsligt är juridik inte längre något abstrakt, utan en del av vardagen. Och det är just i de situationerna som juristen blir en ovärderlig guide, någon som kan skapa klarhet och trygghet när allt annat känns osäkert.

Vardagsjuridik kräver något mer än kunskap om lagtext. Det kräver att juristen förstår människan bakom problemet. Varje klient har sin egen historia, sin egen oro, och ofta sina egna förväntningar. Det är lätt att glömma att en juridisk fråga kan kännas överväldigande för den som inte är van vid lagens språk. Därför blir förmågan att översätta komplexa regler till konkreta, begriplig råd central. Att bryta ner problem i hanterbara delar och visa tydliga vägar framåt är lika viktigt som att känna till varje paragraf.

Ofta handlar det om små detaljer som kan förändra hela situationen. En formulering i ett kontrakt, ett villkor i ett avtal eller ett ordval i ett brev kan få stora konsekvenser. Juristen vid jurist Hässleholm måste se dessa detaljer, analysera konsekvenser och presentera lösningar som fungerar i verkligheten. Kreativ problemlösning är nyckeln – ibland finns flera sätt att lösa ett problem, men det gäller att hitta det som fungerar bäst för just den klienten.

Klientrelationer är hjärtat i vardagsjuridik. Förtroende byggs långsamt, ofta i små steg – genom tydliga råd, snabba återkopplingar och en känsla av att någon verkligen lyssnar. En klient kanske inte alltid vet exakt vad de behöver, men de vet om de kan lita på sin jurist. Att bygga det förtroendet är ofta lika viktigt som själva den juridiska lösningen.

Teknik spelar också en stor roll för fall som handlar om t.ex. vårdnadstvist. Digitala verktyg gör det möjligt att hantera vardagliga problem mer effektivt: e-signering, molnbaserade dokument och säkra plattformar för kommunikation gör rådgivning snabb och flexibel. Men tekniken är aldrig en ersättning för mänskligt omdöme. AI och digitala system kan analysera, föreslå och strukturera, men det är juristen som avgör hur informationen ska användas, och som tolkar den utifrån klientens specifika situation.

Det finns något nästan charmigt i hur vardagsjuridik fungerar. Små problem som först känns stora blir hanterbara med rätt vägledning. Juristen ser mönster, identifierar risker och skapar trygghet där kaos eller osäkerhet annars skulle råda. De små “aha-ögonblicken” – när klienten plötsligt förstår, andas ut och känner att lösningen är rimlig – är ofta lika givande som att vinna stora mål i domstol.

En annan aspekt är hur vardagsjuridik kring migrationsrätt visar på närheten mellan lag och liv. En tvist om hyran, ett arv eller ett kontrakt kan verka obetydligt, men rätt hanterat kan det förebygga större problem och skapa stabilitet. Juristen blir den som översätter lagens språk till vardagsförståelse, som ser konsekvenser som andra missar och som ser till att vardagen fortsätter utan juridisk osäkerhet.

Erfarenhet, empati och noggrannhet går alltid hand i hand. Det handlar om att se både helhet och detaljer, att kunna kommunicera klart och att agera med integritet. Vardagsjuridik visar tydligt att juridik inte bara är en fråga om regler – det är en fråga om människor, relationer och förtroende.

Slutligen är det kanske just det som gör vardagsjuridik så betydelsefull. Det handlar om att skapa balans mellan lagens strikta ramar och människans verklighet, mellan regler och känslor, mellan komplexitet och enkelhet. Det är ett yrke där varje detalj räknas, där varje beslut kan påverka liv och vardag, och där juristen inte bara tolkar lagen – utan också tolkar livet bakom den.…

När man har fel på jobbet

Publicerat den: kurser

Jag trodde ärligt talat att heta arbeten bara handlade om att tända svetsen och hålla sig undan gnistorna. Men redan första morgonen på utbildningen insåg jag att det är mycket mer än så. När vi samlades i klassrummet, omgivna av skyltar om brandskydd och säkerhet, kände jag både spänning och ett litet uns panik – här skulle vi lära oss allt från grunden, och det fanns inga genvägar.

Instruktören började med teori, och jag måste erkänna att min hjärna fick jobba hårt. Brandskydd, riskbedömning, skyddsutrustning och nödrutiner – det var som att försöka dricka från en brandslang. Men istället för att ge upp insåg jag snabbt att varje detalj hade sin poäng. Att förstå varför vissa material reagerar som de gör och varför rätt kläder kan rädda livet, gjorde att jag började se heta arbeten med helt nya ögon.

Sedan var det dags för praktiken, och där började det roliga – och nervositeten. Vi fick prova olika scenarier i kontrollerad miljö, och jag kände adrenalinet rusa när gnistor flög fel och plåtar behövde hanteras snabbt. Det var lätt att känna sig klumpig, men instruktören uppmuntrade oss att se misstagen som lärdomar. Jag kunde inte låta bli att småle åt mig själv när jag fumlade med skyddshandskarna – men det var just den typen av övning som gjorde att kunskapen verkligen fastnade.

En av de saker som överraskade mig mest var hur mycket samarbete betyder för en heta arbeten kurs. Vi fick arbeta i små grupper och tillsammans lösa problem som kunde uppstå under heta arbeten. Plötsligt blev säkerheten något gemensamt – alla höll ett öga på varandra, tipsade och ibland skrattade vi åt våra egna små missar. Det gjorde att stämningen var både avslappnad och lärorik på samma gång.

Jag blev också imponerad av hur anpassad utbildningen är. Olika yrkesroller, som elektriker, byggarbetare eller ventilationsmontörer, har helt olika risker, och vi fick prova övningar som matchade vår specifika vardag. Det gjorde att jag kände att jag inte bara lärde mig något teoretiskt, utan att det jag lärde mig faktiskt skulle vara användbart från dag ett på jobbet.

När dagen led mot sitt slut kände jag mig både trött och nöjd. Trött för att hjärnan gått på högvarv hela dagen, och nöjd över att jag faktiskt hade klarat övningarna utan större missöden. Jag insåg att heta arbeten inte är något man improviserar med – det är ett hantverk som kräver respekt, fokus och ansvar. Men med rätt utbildning blir det inte skrämmande, utan en utmaning man kan bemästra.

På vägen hem funderade jag på hur mycket jag hade tagit till mig under bara en dag. Jag hade lärt mig mer om säkerhet än jag någonsin trott var möjligt, men också om hur viktigt det är att ha ett bra team runt sig. Att arbeta tryggt handlar inte bara om egen kompetens – det handlar om att kunna lita på kollegor, kommunicera och agera tillsammans.

Jag tror att varje nybörjare som går igenom en sådan utbildning får en känsla av stolthet och ansvar. Man lämnar kursen med både kunskap och självförtroende, redo att ta sig an arbetsuppgifter på ett tryggt och professionellt sätt. Och mitt i all allvarlig säkerhetsutbildning finns också en viss glädje – glädjen i att förstå sitt eget ansvar och att veta att man kan hantera utmaningar med rätt kunskap, humor och gemenskap.…